Manometer vs tryckmätare – arbetsprinciper
För att förstå de betydande skillnaderna mellan manometer och tryckmätare måste du lära dig om arbetsprincipen för båda. Det finns många punkter att svara på hur tryckmätarna skiljer sig från manometrar.
Arbetsprincip för manometrar
Arbetsprincipen för manometern är mycket enkel. Det står att trycket vid vilken punkt som helst av en vätska i ett rör är detsamma när det är i vilotillstånd, kallat hydrostatisk jämvikt. Till exempel är trycknivån för vätska på höger sida lika med trycknivån för vätska på vänster sida.
Om du nu öppnar ena änden av röret, som är anslutet till något extra rör, kommer detta att skapa ett annat tryck på den öppna änden av röret. Så anta att trycket i ett extra anslutet rör är högre än atmosfärstrycket. I så fall kommer det att skapa ett nedåtriktat tryck på mätvätskan, vilket resulterar i att vätskan trycks ner med ett större tryck och att vätskan höjs på andra sidan.
Motsatsen inträffar när trycket i det extra anslutna röret är lägre än atmosfärstrycket. I slutändan kommer du att märka att vätskan skulle gå ner på den öppna delen av U-röret och stiga på andra sidan, ansluten till det extra röret.
Arbetsprincip för tryckmätare
En tryckmätare fungerar principen som säger; när du lägger trycket på det tillplattade röret kommer det att försöka bli rakt i tvärsnittet. Du kan dock knappast märka denna förändring eftersom den innebär att den mindre spänningen kvarstår i det lägre elasticitetsintervallet på bearbetbara material.
Du kan märka förändringen i rörets form och elasticitet, som ökar för att ändra röret i en C-form eller ännu mer komplex i en helix. Efter reformering av röret, när du applicerar tryckröret tenderar det att rullas upp eller rätas ut. Som ett resultat skulle det bli en ansvarsfull förlängning av 2 till 3 millimeter i storleken på röret. Denna avböjning i elasticitet är ditt exakta mått på att ändra tryck.
